Saker som förut var normalt men som nu förvirrar mig



- Jag kan dricka vattnet! Bara sådär spontant ta mig en klunk direkt ur kranen, känns mycket, mycket märkligt men jisses så praktiskt, har ärrade handflator efter släpandet av dessa jävla vattendunkar!

- Folk förstår vad jag säger! Och de förstår mig! Behöver alltså inte fundera varje gång jag öppnar käften så att det ska bli grammatiskt korrekt.

- Detta leder till att jag inte längre kan snacka skit om andra människor offentligt, vi har hittills suttit och högt och gällt hånat folk offentligt, snackat skit om allt och alla runtomkring och dessutom haft vissa samtalsämnen man annars inte skulle prata om offentligt. Kommer försäga mig inom kort har jag en känsla av...

- Jag kan skriva Å, Ä, Ö vilket fortfarande känns en smula märkligt och mina fingrar drar sig automatiskt till A och O istället...skrev just istallet, ja ni fattar inte lätt...

- Det blir mörkt vid fucking tre!!! Man hinner ju inte gå upp förns det är kväll for fuck sake!!!

- Ingen kommer trackassera mig på gatorna och skrika "rubia, rubia, guapa, guapa" vilket har sina fördelar men samtidigt här får man inga gratisdrinkar, inga fördelar längre, fan här är man ju fan inte ens snygg, här är ju alla blonda och jag är inte ens det längre!! Inte lika iallafall...

- Folk röker inte på krogen, resturanger, caféer, pubar ja överallt, hallelulja!

- Det finns ett kylskåp fullt med mat, utan att jag behövt handla, mat på bordet utan att jag behövt laga och en tvättmaskin som tvättar tvätt just nu utan att jag satt på den är det inte fantastiskt!

- det finns inte en chans i världen att ha råd att gå ut och äta ca 2 ggr i veckan, en varldagslyx som jag kommer sakna! För jag menar huvudrätt, efterätt och några glas vitt för 150-200 går inte att hitta nån stans i stockholm, det är typ vad det kostar att äta på kreta kolgrill i hökarängen centrum...

- Åka kollektivtrafik! I kära Alicante hade jag 10 min till skolan, 15 min till El barrio, stället där de flesta barer, resturanger och klubbar ligger, 20 min till Cellan, Philip och Martin, 20 min till shoppinggatan, 30 min till köpcentrumet och 25 min till stranden. Äar alltså van att gå, gå och gådit jag vill komma.

- Men även faktumet att jag kan träffa mina damer, vänner och släktingar när jag vill och damerna kommer snart hit <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback