Vantar på

Ja då var det sax igen imorse var det åter vinterkappan, vantar och halsduken som hindrade mig från kylan som återvänt igen. Tvn är på i bakgrunden, vädret, sex grader imorgon. Tja vad ska man säga. JAG VILL HA SOL! dagen har bjudigt på: heta stolen, underbar ventilering a la Lisa och sanna, det sedvanliga snacket i matsalen, Dannish va tillbaka och då blir saker och ting genast lite mer märkliga, ett mvg på marknadsföringen. En bra dag ur studiesyfte sett! Några har även tagit ett underbart initiativ och placerat en dvd i uppehållsrummet så vi roade oss med en snabb glutt på flashdance =O)

Under marknadsföringen kommer jag och Linda till insikt. Mördarveckan Arne för Linda kommer med tre prov och ventilering. Sanna nöjer sig med två prov. Sen insåg vi att vi skulle ha svarat på mediakommunikationsfrågorna tills imorn, att man borde börja plugga till samhällsprovet, att vi har tre lektioner på oss att starta ett företag, att projektarbetet snart ska vara klart, att det är KAOS! Som sagt det blev lite daimcheescake och plötsligt kändes allt bättre. Skjuter upp att ta tag i livet ett tag till och glider runt i ringen och provar diverse kläder.

Roligaste: Vi går förbi några grabbs och i samma stund utbrister Sanna: Jag har ett så manligt beteende. En utav de tittar på mig, ser en blond liten tjej med kjol och stövlar tripandes med en väska i armveckat. Han ger mig en sjukt skeptisk blick och Linda garvar som en gris.

Haha lyssnar på Ulf Lundell med låten Sanna. Tänker bara på Tyskland när vi var i "beachbaren" i Dortan och Lisa sällskapar med ett gäng män i den yngre medleåldern. Jag presenterar mig och de började sjunga på den låten haha detalj men jag minns det som igår =O) Kommer du ihåg innan jag försvann och innan du försvann och innan det blev ett kärt tårfyllt återseende på campen =O) Jisses vad jag skulle vilja göra om det...

image41

Kommentarer
Postat av: Lisa

Det var kärlek det, som ett par som skiljts under kriget eller något annat smärtsamt, precis som så skiljdes vi under alkoholens gång. Vilket återförenande, aldrig varit så glad att se en liten sliten blondin komma tjoandes..


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback