damens

Och hemma hos Sten startades det med med lite foten som hittades bakom soffan och lite mousserande sparat från studenten. Vi kollade på Lets dance och vi dansade quickstep (typ...) tills det vart märken i golvet.
Kollar mitt konto för att veta kvällen budget. Har minsann fått en lön på femhundra (!) för vilket jobb då? Planen blir att bränna pengarna snabbt som fan innan nån kommer på att de betalat fel och tar tillbaka de!
klipsk tjej det är vad jag är!
Vi tog tunnelbanan (!) in (har vell inte hänt sen jag vet inte när) och mötte upp Linda i gamla stan där hon fått sällskap av Lisus och Emilia som lixom oss skulle till, juste det Riddarkällan, otippat!
Vi möter upp Fanny och 1982764846 av Fannys arbetskamrater och vi kör, vi shottar.
Kristina den godhjärtade kvinnar ser en karl hon minsann känner igen, en vän till min lill-kusse som vi träffade nån gång för länge sen på en bartömning. Han blir brutalt dissad och kristina tar en spurt rakt över dansgolvet och börjar knida sig mot karln som den hjälte hon är! Ja hon ville alltså inte att han skulle stå där och se dum och dissad ut.
Det skulle hon aldrig ha gjort
Denna goda gärning ledde bara till att hon blev förföljd och näst intill tvångsupphånglad!
Stackars arma kvinna!
Det fortsatte med fler shots, x antal shots, fisherman för att vara exakt.
Det spelas konstig musik men nån gång glimmrar det till och vi tycker oss känna igen några strofer och jag menar nån gång ska man vell dansa till melody club!
Det är även lite konstiga människor, alltså sköna människor! Mer festande med alternativt folk, ingen bryr sig lixom och det är sånt vi gillar.
Som sagt pengarna skulle spenderas, ju snabbare desto bättre shoten rann ner och så befann man sig i ett sånt där trevligt tillstånd, för trevligt? Mr vakt tog mig lite åt sidan och undrade om "det inte hade blivit lite väl mycket?" Nej tyckte jag, bländade honom med ett leende och han tyckte att vi iallafall skulle "gå och fixa ett glas vatten till mig" okidoki tänkte jag och följer efter honom men han går ut på rökrutan och där står jag och väntar på min vatten som jag då självklart trodde att han skulle fixa. Kristina kommer och undrar vad jag gör. Svarar att jag väntar på mitt vatten. Då hon befann sig i ett nyktrare tillstånd undrade hon hur fan han skulle kunna fixa det här ute. Jag höll vell kanske med men lydig som jag är går jag in och beställer en vatten. Detta var jag mäkta stolt över och berättade det för alla som ville lyssna. Alltså ingen.
Det blir donken, fuck diet! och hem men hör och häpna tunnelbanan! Har vell inte hänt sen jag vet inte när
Där sitter jag och sten i en fyra med en kille med skägg och en kille som gråter. Vi andra tre blick-boundar och tar som vår livsuppgift att hjälpa denna arma man.
Vi tröstar så gott det går och uttryck som "allt kommer bli bra" "gråt ut" "det ordnar sig" "vi finns här för dig" "du kan prata med oss" och "släpp ut det" används flitigt
Sicken medmänniska man blir på fyllan!